Talaan ng Paggamit ng Modyul
Paaralan:
Purok:
Sangay:
Rehiyon:
Kailan natanggap sa paaralan:
Gamitin ang sumusunod na titik sa pagtatala ng kondisyon ng modyul:
A (Bago)
B (Gamit na ngunit maayos pa) C (May kaunting sira)
D (Maraming sira) Pangalan ng
Humiram
Kailan Ipi-
nahiram Kondisyon Kailan Isinauli Kondisyon
Magbasa na Kita
Giya sa Pagtudlo og Sinugbuanong Binisaya
1
HINDI IPINAGBIBILI PAG-AARI NG PAMAHALAAN
INILAAN PARA SA Distrito/Paaralan:
Dibisyon:
Unang Taon ng Paggamit:
Pinagkukunan ng Pondo:
ii Magbasa na Kita
Giya sa Pagtudlo og Sugbuanong Bisaya - Baitang 1 Karapatang Ari (Hindi ipinagbibili)
Unang Edisyon, 2012 ISBN:
Paunawa hinggil sa karapatang-sipi. Isinasaad ng Seksiyon 176 ng Ba- tas Pambansa Bilang 8293: Hindi maaring magkaroon ng karapatang sipi sa ano mang akda ng Pamahalaan ng Pilipinas. Gayon pa man, kailangan muna ang pahintulot ng pamahalaan o tanggapang kung saan ginawa ang isang akda upang magamit sa pagkakakitaan ang nasabing akda. Kabilang sa mga maaring gawin ng nasabing ahensiya o tangapan ay ang patawan ng bayad na royalty bilang kondisyon.
Inilathala ng Kagawaran ng Edukasyon Kalihim: Br. Armin Luistro FSC
Pangalawang Kalihim: Dr. Yolanda S. Quijano Kawaksing Kalihim: Dr. Elena R. Ruiz
Inilimbag sa Pilipinas ng ____________
Department of Education-Instructional Materials Council Secre- tariat (DepEd-IMCS)
Office Address: 2nd Floor Dorm G, PSC Complex, Mer- alco Avenue. Pasig City, Philippines 1600
Telefax: (02) 634-1054 or 634-1072 E-mail Address: imcsetd@yahoo.com
Mga Bumuo ng Ortograpiya Mga manunulat: Nena V. Miñoza
Ninie del Rosario Gea Catalan Alonso Mga tagasuri: Romeo S. Macan, Ed. D.
Atty. Manuel Lino Faelnar Rosalina J. Villaneza, Ph.d.
Gumuhit ng mga larawan: Jason Villena
John Rey Tamagos Roco Naglayout: Aileen Nacario Ilagan
John Rey Tamagos Roco
Mga Pagtulon-an
Mensahe ... iv Alpabeto ug Ortograpiya ... 1 Mga Hustong Paagi sa Gramatika ... 10 Katin-awan sa mga
Kahulogan sa mga Pulong/Kalugpongan ...20
iv
Mensahe
Bro. Armin Luistro
Alpabeto ug Ortograpiya
2
Alpabeto sa Sinugbuanong Binisaya
Alpa-
beto Polisiya sa pag- hulam og mga
letra
Gidag- hanon sa
Patingog
Gidag- hanon sa Katingog
Dip- tonggo/
Consonant blends
20 Ang 20 letra
nga a, b, k, d, e, g, h, i,l, m, n,o,p r,s, t,u,w,y maoy gigamit karon nga alpabeto sa Sinug- buanong Bini- saya.
Adunay mga pinulongang langyaw (foreign words) nga walay hu- bad. Tungod ni- ini mahimo kini sila nga gami- ton sama sa:
Cc, Ff, Jj Ññ, Qq, Vv, , Xx, and Zz.
Magamit kini sila sa pagdugang sa original o sa netibong alpa- beto sa pag- ihap o sa pag- numero sa mga letra.
(5) a-apa e-estante i-isda o-okra u-unlan
(15) b-baka k- kaka d- dalan g- gabas h- halas L- lata m- mata n-nanay ng- ngabil p-pana r-relo s-saya t-talong w-wati y-yaya
ay- sudlay oy-kahoy aw-adlaw pl-plato bl-blangko pr-prutas tr-trapo/
trak gr-gripo kw- kwarta
Mga Alpabeto
Mm
mata
Aa
apa
Tt Yy
yaya
4
Ss
saya
Kk
kaka
Nn
nanay
Ll
lata
Pp
pana
Bb
baka
Gg
gatas
Dd
dalan
6
Hh
halas
Ww
wati
Ii
isda
Uu
unlan
Rr
relo
Oo
okra
Ee
estante
NGng
ngabil
8
Ang Alpabeto sa Sinugbuanong Binisaya
Pinulongan Sinugbuanong Binisaya
Alpabeto 20
Patingog 5
(Patingog) Sinugbuanong Binisaya
English
A atop roof
E eroplano airplane
I ikog tail
iro dog
O okra lady’s fingers
U utan vegetables
uling charcoal
ulo head
unggoy monkey
ulan rain
Consonant 15
(katingog)
B bato stone
balay house
buhok hair
D dagom needle
dalunggan ear
dila tongue
G garapon jar
gisantes pea
gunting scissors
H hatag give
halad offering
hampak slam
hagdan stairs
hapag basket
Consonant 20 (katingog) Sinugbuanong
Binisaya
English
K kanding goat
kilay eyebrow
kalo cap
L lantay bed
lomboy blackberries
lamas spice
M mani peanut
mais corn
N nangka jackfruit
nawong face
NG ngabil lips
P palad palm
paypay fan
papel paper
R relo watch
retrato photograph
S singsing ring
sapatos shoes
saging banana
sabon soap
T tasa cup
talong eggplant
tambok fat
W walo eight
Y yuta soil
Mga Hustong Paagi
sa Gramatika
GRAMMAR IN SINUGBUANONG BINISYA LANGUAGE
(Pulonglaan/Gramitika sa Sinugbuanong Binisaya)
1. NOUN (PANGALAN)
a. To make a noun SIGULAR or PLURAL , a grammatical parti- cle is added before the common noun:
When “ang” is added before a noun, it means SINGULAR.
When “ang mga” is added before a noun, it means PLURAL.
b. Other grammatical particles that can be used in making a proper/common noun singular or plural:
SINGULAR (USAHAN) PLURAL (DAGHANAN) Ang estudyante o magtu-
tungha
Ang mga estudyante
Ang iro Ang mga iro
Ang kahoy Ang mga kahoy
Ang eskwelahan Ang mga eskwelahan
TAGSA (USAHAN) SINGULAR TAGURHA (DAGHANAN) PLURAL Si
Si Nena ang nagluto og law-uy.
Sila ni
Sila ni Nena, Aurora, ug Ela ang nagluto og law-uy.
Ni
Gikuha ni Lolita ang lapis sa lamesa.
Nila ni
Gikuha nila ni Lolita, Chiara, ug Susana ang mga lapis sa lamesa.
Kang
Gihatag ni Nelson ang sulat kang Mrs. Santos nga iyang magtutudlo.
Kanila
Gihatag ni Nelson ang mga sulat kanila ni Mrs. Santos, Mr.
Ruiz, ug Miss Cruz nga iyang
12
c. In some common nouns referring to relationship, it can be grouped into:
d. Gender (Tima-ilhan)
TAGSA (USAHAN) TAGURHA DAGHANAN Igsuon (brother or
sister) Manag-igsuon
( both brothers/
sisters)
Managsuon ( group of brothers/
sisters) Ig-agaw (first
cousin) Mag-agaw( Both
cousins) Manag-agaw
( group of cousins) Higala(friend) Maghigala ( Both
friends)
Managhigala ( group of friends)
PANLALAKI PAMBABAYE WALAY
KLARO WALAY
TIMA-ILHAN
Tatay Nanay ginikanan pamaypay
Lolo Lola apo dahon
Manong Manang Bata/puya Saging
Tiyo Tiya paryente balay
maestro maestra magtutudlo lamisa
Amigo Amiga higala bangko
Pari Madre katekista pangtahal
Dodong Inday Pag umang-
kon lapis
Tiyo Tiya
2. PRONOUN (PULINGALAN)
Personal Pronoun (Pulingalan sa Tawo)
Demonstrative Pronoun (Pulingalan sa Pagtudlo)
Singular
(Tagsa)
Plural (Dinaghan) First Person ako, ko
nako ako kanako
kita (inclusive),kami (exclusive)nato, ta
(inclusive), namo(exclusive) ato, amo, kanamo
Second
Person ikaw, ka nimo, mo imo, kanimo
kamo ninyo inyo Third Person siya
niya iya
sila nila ila kanila
The speaker holds the object being referred to
Kini (this) Nearest to the
speaker Diri (here)
The speaker points to the object that is near to the addressee
Kana (that) Near to the
addressee Diha (there)
The object is away from speaker and the addressee
Kadto (yon) Remote Didto (yonder)
14
3. VERB (PUNGLIHOK)
Tenses (Panahunan):
a. Present Tense (Nahitabo Karon)
Present Tense is formed by adding prefix “nag” to a verb or a time marker like karon.
Examples:
Nagsulat (is writing)
Nagsulat karon (is writing now) Nagtindog karon(is standing) Naglingkod karon(is sitting) b. Past Tense (Nahitabo Na)
Past Tense is formed by adding prefix “ni” to a verb.
Examples:
Nisulat (wrote) Nitindog (stood) Nilingkod (sat)
c. Future Tense (Umaabot nga Mahitabo)
Future Tense is formed by adding prefix “ma”, “mo” or
“mag” to a verb.
Examples:
Mosulat (will write) Magsulat (will write) Motindog (will stand) Molingkod (will sit)
4. ADJECTIVE (PANGMATANG/PANGHULAGWAY)
Degrees of Comparison
5. PHRASES AND SENTENSES (MGA PULONGAN UG MGA KAPAHAYAG)
Mga kapahayag
Mga Pulongan (Phrases):
Gwapa ang bata Itom ang saya
Mga Pulongan sa Pag-ihap : Lima ka lapis
Duha ka tuig POSITIVE
COMPARATIVE
INTENSE
DEGREE SUPERLA- TIVE EQUALITY
BETWEEN TWO
NON- EQUALITY
OF THE TWO OBJECTS
COM- PARED gwapa
gwapa-
gwapa
Labing gwapa
Kina- gwapahan
kina- gwapahan kaayo gamay
Gamay-
gamay
Labing
gamay kina-
gamyan Kina- gamyan kaayo
Taas Taas- taas Labing taas
Kinatas-an kinatas-an kaayo
16 Hinay nga paglakaw
Mga HUGPULONG/KAPAHAYAG ( Sentences)
Declarative (Pagsaysay):
Examples:
Nagdula sa kalsada si Inday.
Nagdula si Inday sa kalsada.
Interrogative (Pangutana):
Examples:
Kinsa ang nagdula sa kalsada?
Nag-unsa si Inday sa kalsada?
or Unsa ang gibuhat ni Inday sa kalsada?
Nganong nagdula man si Inday sa kalsada?
Asa man nagdula si Inday?
Command (Pagsugo) Examples:
Panglaba na sa imong mga sinina.
Iserado na ang mga bentana ug pultahan.
Request (Paghangyo) Examples:
Ayaw intawon dugaya pagtahi akong sinina kay ako na kanang gamiton.
Paagia ra kami diha kay layo na kaayo og maglibot pa kami.
Exclamatory (Matuawon) Tabang! Sunog!
Dali na kamo! Maglipay kita.
ARTICLE and (Artikulo nga Ug)
Ang ug gamiton kongnagkonektar sa duha ka pulong o mas daghan pa. ( Sila si Tita ug Joy mga amiga.)
Ang og gamiton ingon nga (preposition) (Ex. Dad-i ko og bulak)
Pagkuha og mga utanon sa uma.
Sinugbuanong Binisaya Rules of Spelling ( Mga Lagda sa Pagtitik og Sinugbuanong Binisaya)
Rule 1. Spelling should be in accordance with the phonetic sound of the word.
(Ang pagtitik kinahanglan nga mosunod sa tingog sa pu- long)
Pananglitan:
Siya- means boy /girl Siya- means chair Tiyan- means stomach
Rule 2. Use of O and U ( Paggamit og O ug U)
a. If the first syllable word that begins in a consonant has O or U sound, U is usually used.
( Kon ang nahauna nga silaba nagsugod sa katingog nga gisundan og O o U nga tingog, kinahanglan ang U ang gamiton.)
Pananglitan:
duna guba Hulat Suga sulayi
b. If a word has two O or U sound, Usually the first is U and the next is O.
( Kon ang pulong adunay duha ka O o kon U nga tingog, mag-una ang U ug sundan kini og O.)
18 Pananglitan:
Bukton Kuno Ulo Walay labot:
Solo Otot Kolor
c. If a word has three O or U sound and the last two are side by side, the first and the second shall be U and the last shall be O.
( Kon ang pulong adunay tulo ka O o kon U nga tingog ang katapusan nga duha nagtupad, U ang gamiton sa mag-una ug ang magsunod niini, kinahanglan U ang gamiton sa ikatulo ang O.)
Pananglitan:
Lutuon
d. If the word has four U or O sound, the first shall be U, the second O, the third U and the fourth O.
( Kon ang pulong adunay upat ka tingog U o kon O, ang nauna kinahanglan U, ikaduha, O, ikatulo U ug ang ikau- pat O.)
Pananglitan:
Bumobuto Lumolupyo
e. The terminal letter O is changed to U when a suffix is added to the word.
( Ang katapusan nga letra nga O ilisan og U kon idugang ang iglalakbit sa pulong.)
Pananglitan:
Luto- lutua; lutuon Rule 3: Use or non-use hyphen (-)
( Paggamit o dili paggamit og hyphen)
a. There should be a hyphen between a consonant and a vowel , to avoid confusion.
( Kinahanglan adunay hyphen sa taliwala sa katingog ug patingog para malikayan ang kalibog.)
Example:
Tam-is Luy-a Tin-aw Tan-aw
b. A hyphen is necessary between two repeated words if they tell either similarity or likeness, or repeated action.
( Ang hyphen gikinahanglan gamiton sa duha ka binalik nga mga pulong kon nagsulti kini sa pagkapareha o anggid-anggid, o kon sa binalik nga lihok.)
Example:
Balik-balik Dula-dula
Rule 4: If the word is borrowed from Spanish, retain the vowel and change the consonant.
Example:
Bentana
Exception: If an English equivalent is commonly used with respect od o or u, use the English.
Example:
Suporta
Rule 5: Don’t change the spelling of any English borrowed word.
Example:
Katin-awan sa mga Kahulugan sa
Pulong/Kapulongan
KAPULONGAN SA SINUGBUANONG BINISAYA
MGA KUMON NGA PAGPANGUMOSTA
BAHIN SA LAWAS SINUGBUANONG
BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH Maayong
buntag Magandang
umaga
Good morning
Maayong gabii Magandang
gabi Good
evening
Maayong hapon Magandang
hapon Good
afternoon
Maayong adlaw Magandang
araw Good day
Maayong udto Magandang
tanghali Good noon
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
nawong mukha face
mata mata eyes
dalunggan tenga ears
ngabil labi lips
dila dila tongue
kilay kilay eyebrow
liog liog neck
bukton braso braso arms
dughan dibdib chest
tiyan tiyan tummy
sampot lubot puwet buttocks
totoy suso breast
likod buko-buko likod back
kamot kamay hand
tudlo kuyamoy daliri fingers
22 MGA SAKOP SA PAMILYA
MGA BAHIN SA LAWAS SINUGBUANONG
BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
kumingking hinliliit pinky finger
ilok kilikili armpit
ngipon ngipin teeth
abaga abaga shoulder
pilok pilik mata eye lashes
agtang noo forehead
buhok buhok hair
lapa- lapa paa sole
tikod kiting Bukung-bukong heel
bitiis binti legs
palad palad palm
siko siko elbow
bat-ang dapi-dapi hita thigh
tangkugo batok nape
pusod pusod belly button,
navel
tuhod tuhod knee
bukog buto bone
panit balat skin
kuko kuko nails
ugat ugat veins
abaga balikat shoulder
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
amahan tatay/ papa ama father
inahan nanay/ mama ina mother
igsuong lalaki manong/ manoy kapatid na
lalake elder brother igsuong babaye manang/ mana/
manay
kapatid na
babae elder sister
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
bata inday/dodong bata child
lolo apohang lalaki lolo grandfather
lola apohang babaye lola grandmother
tiya iyaan tiya auntie
tiyo uyoan tiyo uncle
ig-agaw pinsan cousin
kinugos nga
lalaki agaw inaanak na
lalake godson
kinugos nga ba-
baye agaw
inaanak na ba-
bae goddaughter
bayaw bayaw in- law
ugangan biyanan father/mother-in
-law
umagad binalaye balae son/ daughter-
in-law
bana asawa husband
asawa asawa wife
MGA SAKOP SA PAMILYA
MGA TRABAHADOR SA KATILINGBAN SINUGBUANONG
BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
panday karpintero anluwagi carpenter
basurero basurero garbage
collector
nurse nars nurse
doctor doctor doctor
tindero/ tindera tinder/tindero salesgirl/
salesboy
electrician electrician electrician
barangay tanod barangay polis barangay tanod barangay po- lice
24 MGA TRABAHADOR SA KATILINGBAN
MGA BUTANG, MGA MANANAP, UG MGA TANOM SINUGBUANONG
BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH maestro/
maestra magtutodlo guro teacher
mananahi sastre mananahi sewer/tailor
pintor pintor painter
sapatero sapatero shoemaker
kamanero tagawalis ng
daan street cleaner mananabang kumadrona kumadrona mid-wife
dentista dentista dentist
negosyante mangan-
galakal businessman
mekaniko mekaniko mechanic
serbidor/
serbidora silbidor waiter/
waitress
gwardya guwardya guard
pari pari priest
abogado abogado lawyer
pintor pintor painter
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
kaldero kaldero kettle
karahay kaha kawali frying pan
takuri takure kettle
kalan sug-angan kalan stove
kutsara kutsara spoon
tinidor tinidor fork
plato pinggan plato plate
baso baso glass
tasa tasa cup
luwag sandok ladle
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
kutsilyo sipol kutsilyo knife
tadtaran taparan chopping
board
lamesa mesa table
bangko lingkuranan, silya silya chair
aparador aparador cabinet
lansang lansang, pako nail
bairan panghasa honing stone
tabla tabla piece of
wood
lata lata tin
kurtina kurtina curtain
panaksan yahong pangkok bowl
iro aso dog
iring pusa cat
kanding kambing goat
baka baka cow
manok manok chicken
kabaw kalabaw carabao
langgam ibon bird
pato pato duck
baki palaka frog
saging saging banana
mangga mangga mango
nangka langka jackfruit
marang madam marang marang
durian durian durian
mangosteen mangosteen mangosteen
buungon pomelo pomelo
MGA BUTANG, MGA MANANAP, UG MGA TANOM
26
MGA BUTANG, MGA MANANAP, UG MGA TANOM SINUGBUANONG
BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
lubi niyog coconut
rambutan rambutan rambutan
bayabas bayabas guava
abokado abokado avocado
atis atis atis
chico chico chico
mani mani peanuts
tisa tiesa tiesa
kalbasa kalabasa kalabasa squash
talong talong eggplant
okra okra okra
batong balatong sitaw beans
kapayas papaya papaya
pichay pechay pechay
rabanos labanos raddish
kamunggay kalamunggay malunggay horse raddish
tanglad tanglad lemon grass
agbati alugbati alugbati alugbati
tangkong kangkong swamp
cabbage
upo upo gourd
labana yabana babana guyabano
banaba banaba banaba
kaimito caimito star apple
pinya pinya pineapple
~
MGA LUGAR SA PANIMALAY, ESKWELAHAN, UG KATILINGBAN
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
balay bahay house
sala sala living room
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
kusina kusina kitchen
banggera lababo sink
simbahan simbahan church
kwarto silid bedroom
kayda beranda/balkon balkonahe terrace
bentana bintana window
hagdan hagdan stairs
kasilyas palikuran toilet
tunghaan eskwelahan paaralan school
gate/ pergola gate
classroom silid-aralan classroom
opisina office
library aklatan library
clinic/ klinika clinic
tanaman sa
mga utanon tanaman vegetable
garden
kantina kantina canteen
entablado entablado stage
barrio barangay pamayanan community
barangay hall barangay
hall
health center sentro ng
kalusugan health center barangay
outpost barangay
outpost
police station/ police sta-
basketbolan basketbolan basketball
court MGA LUGAR SA PANIMALAY, ESKWELAHAN, UG KATILINGBAN
28
MGA LUGAR SA PANIMALAY, ESKWELAHAN, UG KATILINGBAN SINUGBUANONG
BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
plasa plaza plaza
parkingan paradahan,
terminal terminal terminal
panaderia panaderia bakery
pabrika pabrika factory
museyo museyo museum
hospital balay
tambalanan ospital hospital
mga tindahan tindahan stores
barberohan barber shop
kan-anan karenderya eatery/
carenderia
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
pula pula red
asul blue asul blue
itom itim black
lunhaw berde luntian green
rosas pink rosas pink
salmon/ kahil orange kahel orange
tabonon brown tsokolate brown
MGA KOLOR UG MGA TIMA-ILHAN NIINI
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
tul-id matuwid straight
lingin bilog circle
oblong oblong
kwadrado parisukat square
triangulo tatsulok triangle
MGA PORMA UG MGA TIMA-IILHAN NIINI
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
Domingo Linggo Sunday
Lunes Lunes Monday
Martes Martes Tuesday
Miyerkoles Miyerkules Wednesday
Huwebes Huwebes Thursday
Biernes Biyernes Biernes Friday
Sabado Sabado Saturday
Enero Enero January
Pebrero Pebrero February
Marso Marso March
Abril Abril April
Mayo Mayo May
Hunyo Hunyo June
Hulyo Hulyo July
Agosto Agosto August
Septiyembre Septembre Setyembre September
Oktubre Oktubre October
Nobiyembre Nobembre Nobyembre November Disyembre Desimbre Disyembre December
gabii Gabi evening
buntag umaga morning
udto tanghali noon
hapon hapon afternoon
palis mid
afternoon
kaadlawon bukang liway-
way dawn
MGA KUNSEPTO MAHITUNGOD SA ORAS
SINUGBUANONG MAGKAPAREHO PAGHUBAD MGA KONDISYON SA PANAHON
30 SINUGBUANONG
BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH adlawan/
dan-ag/ hayag maaraw sunny
gabonon cloudy/foggy
MGA KONDISYON SA PANAHON
MGA GIPAMATI SINUGBUANONG
BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
gimingaw homesick homesick
guol malungkot sad, lonely
lipay masaya happy
suko galit angry
nabalaka nag-aalala worry
MGA NUMERO 0 - 100 SINUGBUANONG
BINISAYA NUMERO PAGHUBAD
FILIPINO ENGLISH
Zero, Sip 0 Zero Zero
Usa 1 Isa One
Duha 2 Dalawa Two
Tulo 3 Tatlo Three
Upat 4 Apat Four
Lima 5 Lima Five
Unom 6 Anim Six
Pito 7 Pito Seven
Walo 8 Walo Eight
Siyam 9 Siyam Nine
Napulo, Diyes 10 sampu Ten
Onse 11 Labing-isa Eleven
Dose 12 Labindalawa Twelve
Trese 13 Labintatlo Thirteen
Katorse 14 Labing-apat Fourteen
SINUGBUANONG
BINISAYA NUMERO PAGHUBAD
FILIPINO ENGLISH
Kinse 15 Labinlima Fifteen
Dise sais or dis-
esays 16 Labing-anim Sixteen
Dise siete or
disesyete 17 Labimpito Seventeen
Dise otso or
disiotso 18 Labingwalo Eighteen
Dise nuwebe/
disenuybe 19 Labinsiyam Nineteen
Bayente 20 Dalawampu Twenty
Bayente uno 21 Dalawampu’t
isa Twenty-one
Bayente dos 22 Dalawampu’t
dalawa Twenty-two
Bayente tres 23 Dalawampu’t
tatlo Twenty-three Bayente kwatro 24 Dalawampu’t
apat Twenty-four
Bayente singko 25 Dalawampu’t
lima Twenty-five
Bayente sais 26 Dalawampu’t
anim Twenty-six
Bayente siete 27 Dalawampu’t
pito Twenty-seven
Bayente otso 28 Dalawampu’t
walo Twenty-eight Bayente
nuwebe 29 Dalawampu’t
siyam Twenty-nine
Trayinta 30 Tatlompu Thirty
Trayinta i-uno 31 Tatlompu’t isa Thirty-one Trayinta i-dos 32 Tatlompu’t
dalawa Thirty-two Trayinta i-tres 33 Tatlompu’t
tatlo Thirty-three MGA NUMERO 0 - 100
32 SINUGBUANONG
BINISAYA NUMERO PAGHUBAD
FILIPINO ENGLISH Trayinta i-singko 35 Tatlompu’t lima Thirty-five Trayinta i-sais 36 Tatlompu’t
anim Thirty-six Trayinta i-siete 37 Tatlompu’t pito Thirty-seven Trayinta i-otso 38 Tatlompu’t
walo Thirty-eight Trayinta i-
nuwebe 39 Tatlompu’t si-
yam Thirty-nine
Kuwarenta /
kwarenta 40 Apatnapu Forty
Kuwarenta i-uno 41 Apatnapu’t isa Forty-one Kuwarenta i-dos 42 Apatnapu’t
dalawa Forty-two Kuwarenta i-tres 43 Apatnapu’t
tatlo Forty-three Kuwarenta i-
kwatro 44 Apatnapu’t
apat Forty-four Kuwarenta i-
singko 45 Apatnapu’t
lima Forty-five Kuwarenta i-sais 46 Apatnapu’t
anim Forty-six Kuwarenta i-
siete 47 Apatnapu’t
pito Forty-seven
Kuwarenta i-otso 48 Apatnapu’t
walo Forty-eight Kuwarenta i-
nuwebe 49 Apatnapu’t
siyam Forty-nine Singkuwenta/
singkwenta 50 Limampu Fifty
Singkwenta i-uno 51 Limampu’t isa Fifty-one Singkwenta
i- dos 52 Limampu’t
dalawa Fifty-two Singkwenta
i– tres 53 Limampu’t
tatlo Fifty-three Singkwenta
i- kwatro 54 Limampu’t
apat Fifty-four MGA NUMERO 0 - 100
SINUGBUANONG
BINISAYA NUMERO PAGHUBAD
FILIPINO ENGLISH Singkwenta
i- singko 55 Limampu’t lima Fifty-five Singkwenta
i- sais 56 Limampu’t
anim Fifty-six Singkwenta
i- siete 57 Limampu’t pito Fifty-seven Singkwenta
i- otso 58 Limampu’t
walo Fifty-eight Singkwenta
i- nuwebe 59 Limampu’t si-
yam Fifty-nine
Saysenta 60 Animnapu Sixty
Saysenta i-uno 61 Animnapu’t isa Sixty-one Saysenta i-dos 62 Animnapu’t
dalawa Sixty-two Saysenta i-tres 63 Animnapu’t
tatlo Sixty-three Saysenta
i-kwatro 64 Animnapu’t
apat Sixty-four Saysenta i-
singko 65 Animnapu’t
lima Sixty-five Saysenta i-sais 66 Animnapu’t
anim Sixty-six Saysenta i-siete 67 Animnapu’t
pito Sixty-seven Saysenta i-otso 68 Animnapu’t
walo Sixty-eight Saysenta i-
nuwebe 69 Animnapu’t
siyam Sixty-nine
Setenta 70 Pitumpu Seventy
Setenta i-uno 71 Pitumpu’t isa Seventy-one Setenta i-dos 72 Pitompu’t
dalawa Seventy-two Setenta i-tres 73 Pitumpu’t tatlo Seventy-
three Pitumpu’t
MGA NUMERO 0 - 100
34 MGA NUMERO 0 - 100
SINUGBUANONG
BINISAYA NUMERO PAGHUBAD
FILIPINO ENGLISH Setenta i-sais 76 Pitumpu’t anim Seventy-six Setenta i-siete 77 Pitumpu’t pito Seventy-
seven
Setenta i-otso 78 Pitumpu’t walo Seventy-eight Setenta i-
nuwebe 79 Pitumpu’t siyam Seventy-nine
Otsenta 80 Walumpu Eighty
Otsenta i-uno 81 Walumpu’t isa Eighty-one
Otsenta i-dos 82 Walumpu’t
dalawa Eighty-two Otsenta i-tres 83 Walumpu’t
tatlo Eighty-three Otsenta i-kwatro 84 Walumpu’t
apat Eighty-four Otsenta i-singko 85 Walumpu’t lima Eighty-five Otsenta i-sais 86 Walumpu’t
anim Eighty-six Otsenta i-siete 87 Walumpu’t pito Eighty-seven Otsenta i-otso 88 Walumpu’t
walo Eighty-eight Otsenta i-
nuwebe 89 Walumpu’t si-
yam Eighty-nine
Nobyenta 90 Siyamnapu Ninety
Nobyenta i-uno 91 Siyamnapu’t isa Ninety-one Nobyenta i-dos 92 Siyamnapu’t
dalawa Ninety-two Nobyenta i-tres 93 Siyamnapu’t
tatlo Ninety-three Nobyenta
i-kwatro 94 Siyamnapu’t
apat Ninety-four Nobyenta
i-singko 95 Siyamnapu’t
lima Ninety-five Nobyenta i-sais 96 Siyamnapu’t
anim Ninety-six
SINUGBUANONG
BINISAYA NUMERO PAGHUBAD
FILIPINO ENGLISH Nobyenta i-siete 97 Siyamnapu’t
pito Ninety-seven Nobyenta i-otso 98 Siyamnapu’t
walo Ninety-eight Nobyenta
i-nuwebe 99 Siyamnapu’t
siyam Ninety-nine Usa ka gatos 100 Isang daan One hundred MGA NUMERO 0 - 100
MGA PULONG GAMIT SA PAGSUKOD UG EKSPRESYON
SINUGBUANONG BINISAYA
MAGKAPAREHO ANG KAHULOGAN
PAGHUBAD FILIPINO ENGLISH
gamay maliit small
dako malaki big
gamay gamay mas maliit smaller
taas mahaba tall/long
mubo maba short
lapad wide
Tinubdan: Pagsulat sa numero 0—100 , Binisaya.com, Akademiyang Bisaya
Para sa mga katanungan o puna, sumulat o tumawag sa:
Curriculum Development Division, Bureau of Elementary Education
Kagawaran ng Edukasyon (DepEd) Rm. 204, Bonifacio Bldg.
DepEd Complex, Meralco Ave.
1600 Pasig City, Philippines Telefax: (02) 638-4799/ 637-4347