• No results found

Inte bara idiom (Not only idioms) [In Swedish]

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2020

Share "Inte bara idiom (Not only idioms) [In Swedish]"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

st ur e Al l é n

I N TE B A R A I D I O M

D e t t a sk a l l h a n d l a o m k o l l o k a t i o n e r e l l e r o r d f o r b i n d e l s e r .

V i s s a g r u n d f r å g o r i n o m s p r å k v e t e n s k a p e n u p p h ö r inte att f ä n g s ­

la en, o c h k o l l o k a t i o n e r n a h a r för m i g v a r i t en sådan g r u n d ­

fråga. B l a n d m y c k e t a n n a t h a r de et t i n t r e s s a n t f ö r h å l l a n d e

t i ll p a r s n i n g .

J a g m i n n s m e d st o r i n t e n s i t e t m i n a i n tr yc k, n ä r jag såg de

f ö r s t a r e s u l t a t e n av k o n k o r d a n s k ö r n i n g a r för g a n s k a m å n g a år

sedan. De ö p p n a d e n y a s p r å k l i g a vyer. M a n såg i e t t huj v i lk en

b e t y d e l s e k o l l o k a t i o n e r n a m å s t e ha i d e n s p r å k l i g a aktiviteten,

D e t t a h a r v a r i t e n v i k t i g u t g å n g s p u n k t för s t ä n d i g t u p p d a t e r a ­

de t a n k a r k r i n g k o l l o k a t i o n e r .

En a v de f ö r s t a jag s t ö t t e på so m ö v e r h u v u d ta g e t h a d e t ä n k t

i de h ä r b a n o r n a m e d d a t a m a s k i n e n i p e r s p e k t i v e t v a r John

S i n c l a i r (1970). Ha n m e n a d e a t t m a n s k ul le ta fa s t a på v a d som

är s t a t i s t i s k t s i g n i f i k a n t för a t t få f r a m k o l l o k a t i o n e r n a . De

o r d s o m u p p t r ä d d e t i l l s a m m a n s o f t a r e än m a n h a d e a n l e d n i n g att

f ö r v ä n t a sig, s e tt m o t en s l u m p m ä s s i g b a k g r u n d , s k u l l e h a kol-

l o k a t i o n e l l k a r a k t ä r . K r i t e r i e t g a v b å d e r e l e v a n t a oc h i r r e l e ­

v a n t a (if take osv.) f ö r b i n d e l s e r . R e s u l t a t e t av a r b e t e t va r

s å l e d e s inte ö v e r t y g a n d e i d e t t a a v s e e n d e , inte h e l l e r för

S i n c l a i r själv. O c k s å a n d r a e x p e r i m e n t h a r s e d a n v i s a t att det

n a t u r l i g t v i s in te är så en k e l t , ä v en o m d e t är en del av s a n ­

n i n g e n .

De f ö r s t a t a n k a r n a m e d u t g å n g s p u n k t i en a l l m ä n u p p f a t t n i n g om

s p r å k e t o c h o m v a d k o n k o r d a n s e r n a v i s a d e le dd e ti ll u p p l ä g g ­

n i n g e n a v a r b e t e t på t r e d j e d e l e n av N u s v e n s k f r e k v e n s o r d b o k

(1975) o c h p r e s e n t a t i o n e n a v r e s u l t a t e n . J a g t a l a d e un d e r 1970-

t a l e t s f ö r s t a h ä l f t b l a n d a n n a t i Abo, P i s a oc h L o n d o n o m k o l ­

l o k a t i o n e r n a o c h d e r a s r o l l i s p r å k e t (f öredragen t r y c k t e s

1973, 1976 r e s p e k t i v e 1977).

(2)

är r e k u r r e n t a i de n m e n i n g s o m a n g e s i i n l e d n i n g e n t i l l f r e k ­

v e ns or db ok en . V i l l k o r e t i d e n n a u n d e r s ö k n i n g v a r a t t d e t s k u l ­

le finnas m i n s t tv å i d e n t i s k a b e l ä g g p å en m i l j o n l ö p a n d e ord.

Me d de t v i l l k o r e t fi c k v i u t 660 000 b e l ä g g p å o r d k o m b i n a t i o ­

ner. D e t v a r k a n s k e d e n f ö r s t a ö v e r v ä l d i g a n d e s i f f r a n fö r oss.

Den v a n l i g a s t e av a l l a f ö r b i n d e l s e r n a v a r det är, s e d a n k o m

och den, sig i, än att, på ett helt a n n a t sätt os v. , a l l t s å

v ä l f o r m a d e o c h icke v ä l f o r m a d e o r d k o m b i n a t i o n e r o m v a r t a n n a t .

Ur de 660 000 b e l ä g g e n a n a l y s e r a d e vi f r a m v a d v i k a l l a d e för

k o n s t r u k t i o n e r . På d e m la de vi v i l l k o r e n a t t d e s k u l l e v a r a

g r a m m a t i s k t s t yr da o c h l e x i k a l i s k t s e l e k t e r a d e . De u t g ö r s å l u n ­

da et t urval ur k o m b i n a t i o n e r n a . V i f i c k 50 000 o l i k a k o n s t r u k ­

tioner, som vi k l a s s a d e i 17 o l i k a h u v u d t y p e r : den s t o r a f r å ­

gan, i linje med, ta form, sk öt a om, k o m m e r att f o r t s ä t t a , för

att u n d e r s ö k a , är på väg, m y c k e t ung, äv en om, om ocks å, för

att, in i, men låt oss inte gå h ä n d e l s e r n a i f ö r v äg , det är

givet att, kort sagt, som m ä n n i s k a , jo då. D e s s a e x e m p e l m a r k e ­

rar de o l i k a typerna.

Ur k o n s t r u k t i o n e r n a g j o r d e vi i sin t u r e t t urval. D e t g ä l l d e

id io me n i o r d e t s sn ä v a b e m ä r k e l s e , dvs. de k o l l o k a t i o n e r s o m

ha r o f ö r u t s ä g b a r b e t y d e l s e s e tt f r ån de i n g å e n d e o r d e n s b e t y ­

d e l s e r s synpunkt. Vi t i l l ä m p a d e k r i t e r i e r n a g a n s k a s t r ä n g t o c h

fick fr a m 300 o l i k a idiom; ge sig i kast med, i el ft e timmen,

lägga sist a ha nd en vid, det är inte ut an att, gö ra a v k a l l på,

slå d ö v ö ra t till osv. I d i o m e n u t g ö r a l l t s å en m y c k e t l i t e n del

av d e n st or a m ä n g d e n k o l l o k a t i o n e r .

I de n n ä m n d a i n l e d n i n g e n p å p e k a r jag, a t t d e t är g a n s k a t y d l i g t

att r e s u l t a t e n b ö r få k o n s e k v e n s e r för s p r å k t e o r i n . L e x i k o n e t

ser a n t a g l i g e n inte ut på d e t s ä tt s o m m a n h a r t ä n k t si g t i d i ­

gare, t. ex. i n o m d e n g e n e r a t i v a i n r i k t n i n g e n . V a d m a n ka n

ka ll a l e x i k a l i s k a b l o c k a v m å n g a o l i k a s l a g b ö r f i n n a s i s p r å k ­

m e d v e t a n d e t .

(3)

här: v a r j e e n s k i l d k o n s t i t u e n t i en l e x i k a l i s k e n h e t (dvs. i

e n k o l l o k a t i o n ) k a n inte e x p l o a t e r a sin b e t y d e l s e f u l l t ut oc h

k a n in te s y n t a k t i s k t v a r i e r a s i n å g o n s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g ; kan

i n te ha e g e n r e f e r e n s (säger m a n s p ar ka boll, s y f t a r m a n inte

på e n s p e c i e l l b o l l ) ; k a n inte b ö j a s fritt; kan inte m o d i f i e ­

ras fritt; k a n in te f r i t t b e f r å g a s , n e g e r a s e l l e r a f fi rm er as ;

k a n i n te v a r i e r a s m e d a v s e e n d e på o r d f ö l j d o c h p r o s o d i i n å g o n

s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g ; k a n å a n d r a s i d a n u t m ä r k a s av m o r f o l o g i s ­

ka o c h a n d r a o r e g e l b u n d e n h e t e r .

O m m a n t i t t a r lite n ä r m a r e på dett a, ser m a n att fl er a av v i l l ­

k o r e n är a v s å d a n k a r a k t ä r at t de k a r a k t e r i s e r a r v a d jag vill

k a l l a i d i o m s n a r a r e än k o l l o k a t i o n e r i a l l m ä n h e t . M e n s l u t s a t ­

sen är i a l l a fa ll d e n s a m m a s o m d e n jag h a d e d r a g i t fr ån an dr a

u t g å n g s p u n k t e r , n ä m l i g e n a t t l e x i k o n e t s p e l a r en s t ö r r e roll

än m a n k a n s k e t r o t t o c h a t t g r a m m a t i k e n s p e l a r en n å g o t m i n d r e

r o l l .

C h a r l e s R u hl o c h A d a m M a k k a i fö rd e en d i s k u s s i o n o m i d i o m i en

v o l y m f r å n 1976. U t g å n g s p u n k t e n v a r at t M a k k a i h a d e s k r i v i t en

b o k o m I d i o m s t r u c t u r e in En gl is h. Ru hl m e n a d e a t t e t t fel m e d

d e n b o k e n v a r a t t M a k k a i in te h a d e t a g i t h ä n s y n t i l l de n o m e d ­

v e t n a d e l e n av s p r å k m a n i f e s t a t i o n e n . H a n to g s o m e x e m p e l take

o f f s o m ju p å e n g e l s k a b e t y d e r 'become a i r b o r n e ' m e n s o m i sin

n o m i n a l i s e r a d e f o r m o c k s å k a n b e t y d a 'parody'. M a k k a i m e n a d e

a t t m a n h ä r h a r två o l i k a l e x i k a l i s k a e n h e t e r m e d a n Ruhl e f t e r

e n g e n o m g å n g av e t t h u n d r a t a l b e l ä g g p å take o f f n o t e r a r hu r

m a n f r ån d e n e n a b e t y d e l s e n g r a d v i s k o m m e r ö v e r i den andra.

(4)

Un gefär s a m t i d i g t h a d e vi i G ö t e b o r g e t t m i n d r e projekt s o m h e t ­

te A l g o r i t m i s k t e x t a n a l y s . J a g f ö r b i g å r h ä r d e t s o m g j o r d e s på

p r o g r a m s i d a n o c h i n å g o n m å n på s y n t a x s i d a n o c h n ä m n e r de l e x i ­

ka li sk a d e l r e s u l t a t e n . V i u t a r b e t a d e e t t p a r a d i g m m ä r k t b a s l e x i ­

kon på u n g e f ä r 8000 e n h e t e r . D e t är p u b l i c e r a t a v S t a f f a n H e l l ­

be rg i en b o k f r å n 1978. B a s l e x i k o n e t u p p t a r stam, u p p s l a g s f o r m

och p a r a d i g m n u m m e r o c h t ä c k e r d ä r m e d i p r i n c i p h e l a m o r f o l o g i n .

V i d a r e u p p r ä t t a d e s e t t s p e c i a l l e x i k o n ö v e r h e t e r o g r a f e r (icke-

h o mo gr af er ) p å u n g e f ä r 900 e n h e te r. E t t t r e d j e r e s u l t a t v a r et t

s p e c i a l l e x i k o n ö v er d i s a m b i g u e r a n d e k o l l o k a t i o n e r p å o m k r i n g

1600 en he te r. De t o m f a t t a r s å d a n a k o l l o k a t i o n e r s o m i n n e h å l l e r

h o m o g r a f e r so m b l i r d i s a m b i g u e r a d e g e n o m a t t i n g å i k o l l o k a t i o -

nerna. Ett e x e m p e l är ko mm a hem, d ä r ko mm a k a n v a r a v e r b e l l e r

s u b s t a n t i v o c h hem k a n v a r a s u b s t a n t i v e l l e r ad v e r b , m e d a n

komma hem är e n ty di gt . T i ll d e t t a k o m e t t ä n d e l s e l e x i k o n för

s a n n o l i k h e t s k l a s s i f i c e r i n g av o r d s o m s a k n a s i b a s l e x i k o n e t .

Ett av de s t ä n d i g t å t e r k o m m a n d e p r o b l e m e n är ju a t t m a n s t ö t e r

på ny a ord.

Bl a n d d e t m e s t i n t r e s s a n t a v a r a t t de t v å s p e c i a l l e x i k o n e n på

1600 r e s p e k t i v e 900 e n h e t e r v i d k ö r n i n g a r v i s a d e s i g t ä c k a 50

p r o c e n t av en o k ä n d t e x t av n o r m a l typ. D e t är t a n k e v ä c k a n d e

från p a r s n i n g e n s sy np un kt . Ja g k a n t i l l ä g g a a t t de 8000 e n h e ­

te rn a i b a s l e x i k o n e t t ä c k e r i r u n d a tal 90 % a v en text. Då

skall vi e m e l l e r t i d k o m m a i h åg at t de i n n e f a t t a r en m ä n g d h o m o ­

grafer. De t f i na m e d de tv å s p e c i a l l e x i k o n e n är a t t de ge r

s t y c k e n av f a st m a r k s o m a n a l y s e n k a n b y g g a v i d a r e på.

(5)

är vi f r a m m e v i d L e x i k a l i s k d a t a b a s . D e t är det s t ö r s t a p r o ­

j e k t e t v i d S p r å k d a t a för n ä r v a r a n d e . I d e t d e f i n i e r a r vi o m ­

k r i n g 75 000 l e m m a n ur d e t m o d e r n a s v e n s k a s p r å k e t o c h g e r u p p ­

g i f t e r a v m å n g a o l i k a slag, bl.a. just b e t r ä f f a n d e f r a s e o l o g i

o c h id i o m a t i k .

H ä r är e t t u t d r a g ur k o l l o k a t i o n s u p p g i f t e r n a r ö r a n d e l e mm at

land, s o m r e p r e s e n t e r a r tr e o l i k a l e x e m (l ex ik al is ka e n h e t e r

b a s e r a d e på k ä r n b e t y d e l s e r ). J a g ge r inte d e r a s de f i n i t i o n e r ,

u t a n vi k a n se p å e x e m p l e n v a d de avser. Ti l l d e t förs ta

lexe-m e t h ö r in o lexe-m la ndets g r ä n s e r , f l y t t a till ett an na t land, de

a f r i k a n s k a lä nd e r n a o c h i d i o m e n det h e li ga landet e l l e r det

f ö r l o v a d e landet o c h s k u g g o r n a s land. De t a n d r a o m f a t t a r en

s j öm an g å r i land, land i sikte, på torra land, f ä r d a s till

lands o c h i d i o m e n f ö r s t å hur landet ligger, gå i land m e d n å ­

got o c h nu g å r sk am på torra land. D e t t r e d j e h a r hon var från

landet, re sa till land et un d e r v e o k o s l u t e t o c h i d i o m e t ingen

ma ns land. En av t a n k a r n a m e d p r o j e k t e t L e x i k a l i s k d a t a b a s är

just a t t m a n m e d u t g å n g s p u n k t fr ån i f ö r s t a h a n d k o l l o k a t i o -

n e r n a o c h d e f i n i t i o n e r n a sk al l a r b e t a v i d a r e i r i k t n i n g m o t

e t t l e x i k o n för p a r s n i n g . I e x i s t e r a n d e s y s t e m är de s å vi tt

b e k a n t , l i k s o m l e x i k a l i s k a u p p g i f t e r ö v e r huvu d, s v a g t f ö r e ­

tr ädda. L å t m i g ä n d å i d e t t a s a m m a n h a n g n ä m n a K a p l a n & B r e s n a n

(1980), S a g e r (1981) o c h Z i m m e r m a n n , K r o u p a & K e il (1983).

På s e n a r e t i d h a r jag k o m m i t a t t u p p m ä r k s a m m a en an na n ty p av

i n d i k a t i o n e r s o m jag a n s e r v a r a v i k t i g f r å n såväl t e o r e t i s k som

p r a k t i s k o c h p s y k o l o g i s k sy np u n k t . D e t g ä l l e r v a d jag k a l l a r

för de m e t a s p r å k l i g a k o m m e n t a r e r n a i texter. De t är a l l t s å så

a t t s p r å k b r u k a r n a s j ä l v a i v i s s u t s t r ä c k n i n g ta l a r om hu r d e ­

ras l e x i k o n se r ut, n å g o t s o m m a n k a n s k e inte h a r u p p m ä r k s a m ­

m a t t i d i g a r e . De m e t a s p r å k l i g a k o m m e n t a r e r n a g ä l l e r r ä tt o f t a

e n s k i l d a o r d m e n i n te s ä l l a n ju st k o l l o k a t i o n e r . M a n m a r k e r a r

d e m m e d u t t r y c k a v t y p e n som det heter, som det så v a c k e r t h e ­

(6)

som det heter, f ö r b ä t t r a k o n k u r r e n s m ö j l i g h e t e r n a på den i n t e r ­

na ti one ll a m a r k n a d e n ) hon är väl d ö d v i d det här laget, om man

så säger) vi nådde alltså, för att lätt t r a v e s t e r a ett s l i t e t

uttryak, än da fram.

S j äl va de m e t a s p r å k l i g a u t t r y c k e n är r i k t v a r i e r a d e o c h b a s e r a r

sig på e n ra d o l i k a verb: för att a n v ä n d a en kl iché, fö r att a n ­

vända ett g a m m a l t or ds pr åk , för att a n v ä n d a ett s l i t e t u t t r y a k ,

för att a n v ä n d a herr NNs egen f o r m u l e r i n g ) f ö r att c i t e r a NN)

som det heter, som det n u m e r a heter, som det b r u k a r heta, som

det så vac k er t heter) som m a n b r u k a r ka ll a det, som det kallas,

så kallad) som f r a s e n lyder, som u t t r y c k e t lyder) som m a n säger,

så att säga, om jag så säger, som det b r u k a r sägas) fö r att

tr avestera ett g a m m a l t ut tr yc k) om ma n så vill) om u t t r y c k e t

t i l l å t s , om man så få r u t t r y c k a saken, som NN u t t r y c k e r det.

A l l a de m e t a s p r å k l i g a k o m m e n t a r e r n a s y f t a r i n te a l l t i d på k o l -

l o k a t i o n e r i d e n m e n i n g jag a v s e r här, m e n m y c k e t o f t a v i s a r

de t sig v a r a fallet. M a n k a n d e l a in d e m i n å g r a h u v u d t y p e r .

Som det hete r s y f t a r o f t a på en k u r a n t k o l l o k a t i o n . Som X ly ­

der s y ft ar g ä r n a på e t t o r d s p r å k e l l e r o r d s t ä v . F ö r att c i t e r a

a n g e r d i r e k t källan: en f ö r f a t t a r e , en lagt ex t, e n f ö r o r d n i n g

el l e r n å g o n t i n g sådant. För att t r a v e s t e r a k a n i p r i n c i p s y f t a

på al la de o l i k a ty perna. S o m t r a v e s t i å b e r o p a r d e n i n d i r e k t

en k o l l o k a t i o n av n å g o t slag.

(7)

A l lé n, Sture, O m f r a s e r i s v en sk an . (Svenskans b e s k r i v n i n g 7.

Ed. C h r i s t e r H u m m e l s t e d t . A b o 1973, s. 24-31.)

A l lé n, Stur e, On p h r a s e o l o g y in l e x i c o l o g y . (Cahiers de lexi-

c o l o g i e 29 (1976), s. 83-90.)

A l lé n, Sture, T e x t - b a s e d l e x i c o g r a p h y a n d a l g o r i t h m i c t e xt

a n a l y s i s . (ALLC B u l l e t i n 5: 2 (1977), s. 126-131.)

A l lé n, Sture, et al.. N u s v e n s k f r e k v e n s o r d b o k b a s e r a d på tid-

n i n g s t e x t . 3. O r d f o r b i n d e l s e r . 1975.

A n w a r d , Jan, & L i n e l l , Per, O m l e x i k a l i s e r a d e f r a s e r i s v e n s ­

kan. (N y s v e n s k a S t u d i e r 55-56 (1975-76), s. 77-119.)

Bu r g e r , Ha r a l d , I d i o m a t i k de s D e u t s c h e n . Tiibingen 1973.

( G e r m a n i s t i s c h e A r b e i t s h e f t e . Ed. O t m a r W e r n e r & F r a n z

H u n d s n u r s c h e r . 16.)

Gross, M a u r i c e , S i m p l e s e n t e n c e s . (Text pr oc e s s i n g . P r o c e e d ­

ings of N o b e l S y m p o s i u m 51. Ed. S t u r e Allén. 1982, s. 297-

315. )

H e l l b e r g , S t a f f a n , Th e m o r p h o l o g y of P r e s e n t - D a y Sw ed is h.

W o r d - i n f l e c t i o n , w o r d - f o r m a t i o n , b a s i c d i ct io na ry . 1978.

Ka p l a n , R . M . , & B r e s n a n , J . W . , L e x i c a l - f u n c t i o n a l g r am ma r: a

f o r m a l s y s t e m for g r a m m a t i c a l r e p r e s e n t a t i o n . O c c a s i o n a l

P a p e r 13. M I T C e n t e r for C o g n i t i v e Science. Ca m b r i d g e ,

Mass. 1980.

M a k k a i , Adam, Id ioms, p s y c h o l o g y , a n d the l e x e m i c pr in ci pl e.

(The T h i r d L a c u s Forum. Ed. R o b e r t J. Di P i e t r o & E d w a r d

L. B l a n s i t t , Jr. C o l u m b i a , S o u t h Carol. 1976, s. 467-478.)

Ruhl, C h a r l e s , I d i o m s a n d data. (The T h i r d L a c u s Forum. Ed.

R o b e r t J. Di P i e t r o & E d w a r d L. B l a n s i t t , Jr. C o l u m b i a ,

S o u t h Caro l. 1976, s. 456-466.)

Sager, N a o m i , N a t u r a l l a n g u a g e i n f o r m a t i o n p r o c e s s i n g : a

c o m p u t e r g r a m m a r of E n g l i s h a n d its a p p l i c a t i o n s . Reading,

M A 1981.

S i n c l a i r , J. M c H . , Jone s, S., & Dale y, R . , E n g l i s h lexical

s t u d ie s. D e p a r t m e n t of E n g l is h. B i r m i n g h a m 1970.

Z i m m e r m a n n , H a r a l d H . , Kr o u p a , Edith, & Keil, Gerald, CTX.

E i n V e r f a h r e n zu r comput er ge st iit zt en T e x t e r s c h l i e s s u n g .

Saarbriicken 1983.

References

Related documents

StreetPro Samples\StreetPro Canada 25.9MB Sample from StreetPro for Canada including roads, highways, city points, natural features stations, railways, airports, ferries, water

In deciding whether to implement a hosted web portal to centralize document management and exchange among study participants, sponsors and CROs face numerous issues including: costs

Ultimately, the domestic Athens 2004 Olympic Games sponsors mirrored the significant contributions of the Worldwide Olympic Partners by providing products, services, technology

Goal: Increase the number of applications coming from outside of the Consortium for the MSGC Precollege Education and K-12 Educator Incentive Programs with

Secondly, we propose that SBSs’ flexible cache memory can be updated by implementing a trade-off between caching new content from user cache di- rectly (exploration), and

Particularly, we investigate multi-layer caching where both base station (BS) and users are capable of storing content data in their local cache and analyse the performance